IMG_0870

14. If You Were A Girl I Would Love You Even More

I det här avsnittet av Jämställdhetspodden träffar vi konstnären och kostym och modedesignern Maja Gunn, som doktorerar i mode vid Textilhögskolan i Borås. Hon berättar för oss om sitt forskningsprojekt “If You Were A Girl I Would Love You Even More” i vilket hon experimenterar med en vanlig, amerikansk mans könsidentitet, genom att klä honom i klänningar, blusar och kjolar.

IMG_8676

FÖRELÄSNING: Varför tjänar kvinnor mindre än män?

Det här avsnittet av Jämställdhetspodden är en föreläsning med titeln Varför tjänar kvinnor mindre än män?. Föreläsningen hölls på Stockholms Universitet fredagen den 6:e mars 2015 och handlar om värdediskriminering och lönesättning. Vad kan vi göra åt de mekanismer som skapar värdediskriminering? Och hur uppstår de? 

 

MEDVERKANDE:

Agneta Stark, docent i företagsekonomi

Irene Wennemo, statssekreterare hos arbetsmarknadsministern

Hanna Håkanson, ordförande, Liberala studenter

Talla Alkurdi, ordförande, Socialdemokratiska Studentförbundet

Sandra Lindquist, ordförande, Vänsterns studentförbund

Emma Sildén, talesperson, Inte under 24 000 Stockholm

Moderator: Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby

11143295_10153197266650708_3133386016159848553_n

12. Föräldraförsäkring och jämställdhetspolitik

I det här avsnittet av Jämställdhetspodden träffar vi Christina Bergqvist, professor i statskunskap vid Uppsala Universitet, som berättar för oss om politiken som omgärdar föräldraförsäkringen, dess betydelse för jämställdhet samt om sin forskning inom genus och politik. Föräldraförsäkringen är ett av de viktigaste politiska initiativen för jämställdhet i Sverige och sedan 1970-talet har föräldrar haft möjlighet att dela lika på försäkringen. Idag står emellertid pappor fortfarande endast för ungefär 25 % av Sveriges totala uttag av föräldraförsäkring.

foto

11. Våld mot kvinnor i anknytningsrelationer

I det här avsnittet berättar juristen Zuzan Ismail om utländska kvinnors utsatthet när ett förhållande upphört på grund av våld. I regel beviljas utlänningar som har en make, maka eller sambo som är bosatt i Sverige, med vilken utlänningen inte stadigvarande sammanbott utomlands, ett ett- eller tvåårigt uppehållstillstånd inom den så kallade uppskjutna invandringsprövningen. Om förhållandet upphör under den uppskjutna invandringsprövningen har Migrationsverket att pröva om utlänningen har andra anknytningsgrunder till Sverige och en särskild prövning görs när förhållandet upphört på grund av att utlänningen utsatts för våld.

Zuzan Ismail diskuterar dels rekvisiten i aktuella bestämmelser i utlänningslagen, dels vilka problem som ur ett jämställdhetsperspektiv uppstår vid prövningen, särskilt med fokus på utländska kvinnors utsatthet.

Klicka här för att lyssna via iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/jamstalldhetspodden/id870762408?mt=2

Artikeln som legat till grund för avsnittet heter “Kontextualitet som minoritetsskydd – rättskälleläran och kvinnor som utsätts för våld i anknytningsrelationer” och är publicerad i den akademiska juridiska tidskriften Juridisk Publikation. Läs den här: http://juridiskpublikation.se/wp-content/uploads/2014/10/J2014_Zuzan-Ismail.pdf 


För mer information om Juridisk Publikation, deras artiklar och hur man publicerar en akademisk juridisk artikel se deras hemsida: http://juridiskpublikation.se/ 

IMG_0027

10. Män och jämställdhet

“Män är överrepresenterade i samhällets topp och också i flera av de kategorier som vi uppfattar som de mest utsatta i samhället” ur den statliga utredningen Män och Jämställdhet

I säsongens tredje avsnitt av Jämställdhetspodden talar vi med Svend Dahl, särskild utredare för Män och Jämställdhet. Utredningen Män och Jämställdhet har haft till syfte att kartlägga och analysera frågor om män som grupp utifrån ett jämställdhetsperspektiv och särskilt med fokus på mäns livsvillkor och livssituation. Tidigare har jämställdhetsdiskussionen mestadels förts av kvinnor samt setts i första hand som en “kvinnofråga”. Utredningen Män och Jämställdhet fokuserar istället på männen och intar ett kritiskt förhållningssätt till maskulinitetsnormen. I det här avsnittet breddas perspektivet en aning och fokus hamnar på även andra områden såsom män och utbildning, män och arbetsliv, män och föräldraskap, mäns hälsa och sociala utsatthet, män och våld och mycket mer.

Hela utredningen kan ni hitta på nätet via följande länk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/39/45/9a43c7a5.pdf

10410742_10152858981265708_1693131179737386479_n

9. Våld i nära relationer och maskulinitet

I det här avsnittet av Jämställdhetspodden har vi träffat Lucas Gottzén som är docent i socialt arbete vid Linköpings universitet och som forskar om män, sociala relationer och våld. Våld i nära relationer beskrivs som ett stort problem i Sverige och omfattningen ökar, trots att våldet fördöms socialt. I detta avsnitt får vi veta mer om våld i nära relationer utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Hur upplever de män som slår sitt eget våld? Hur hanteras våldet i en social kontext? Vi söker förklaringar till varför våld i nära relationer kan förekomma trots att det fördöms av samhälle, såväl som av individer. Källorna som legat till grund för avsnittet hittar ni på vår hemsida www.jamstalldhetspodden.se.

 

Källor:

SOU 2014:6

http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/39/45/9a43c7a5.pdf

 

Lucas Gottzén: Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor. Artikeln är publicerad i Socialvetenskaplig tidskrift 20(2): 75-92 men finns även att läsa via länken nedan:

http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artiklar/2013/Skam,%20maskulinitet%20och%20respons%20p%C3%A5%20m%C3%A4ns%20v%C3%A5ld%20mot%20kvinnor%20av%20Lucas%20Gottz%C3%A9n.pdf

 

I NCKs kunskapsbank hittar du vetenskapliga artiklar och statistik om våld i nära relationer:

http://www.nck.uu.se/kunskapscentrum/kunskapsbanken/amnen/vald_i_nara_relationer/

10609510_10152805506225708_3692860339961287587_n

8. Kvinnors rösträtt och framåt

I det här avsnittet av Jämställdhetspodden träffar vi Yvonne Hirdman som är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet, tidigare professor i kvinnohistoria. Vi förhör oss om hur utvecklingen av kvinnors rättigheter har sett ut sedan början av 1900-talet. Vad hände egentligen när kvinnor fick rösträtt och hur förändrade det det politiska landskapet i Sverige?

Källor samt övriga litteraturtips:

 

Rösträtten:

Ebba Berling Åselius, Rösträtt med förhinder. Rösträttsstrecken i svensk politik 1900-1920, 2005

Christina,Florin Kvinnor får röst, 2005

Barbro Hedvall, , Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, 2011

Josefin Rönnbeck, Politikens genusgränser : den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902-1921, 2004

Första världskriget:

Madelene Lidestad, Uppbåd, uppgifter, undantag : Om genusarbetsdelning i Sverige under första världskriget, 2005

Konsumtion – film, smink:

Karin Åmossa,Du är NK! : Konstruktioner av yrkesidentiteter på varuhuset NK ur ett genus- och klassperspektiv 1918-1975, 2004

Orsi Huss, Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939, 2004

Johan Söderberg,Röda läppar och shinglat hår. Konsumtionen av kosmetika i Sverige 1900-1960, 2007

Teresése Andersson, Beauty Box: Filmstjärnor och skönhetskultur i det tidiga 1900-talets Sverige. 2006 (2008).

Eva Blomberg, Vill ni se en stjärna? Kön, kropp och kläder i Filmjournalen 1919-1953, 2006

Lönearbete:

Yvonne Hirdman, Med kluven tunga. LO och genusordningen ,2001 (1998)

Ulla Wikander, Lynn Karlsson,Kvinnoarbete och könssegregering i svensk industri 1870-1950 : tre uppsatser, Uppsala papers in economic history. Research report 9 1985

Ylwa Waldemarson, “Kön, Klass och statens finanser – en historia om statligt arbetsgivarskap och statsanställda kvinnor 1870-1925″, i I statens tjänst. Statlig arbetsgivarpolitik och fackliga strategier 1870-1930, 1996

Renée Frangeur,Yrkeskvinna eller makens tjänarinna – striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige, 1998

Silke Neunsinger,Die Arbeit der Frauen – die Krise der Männer. Die Erwerbstätigkeit verheirateter Frauen in Deutschland und Schweden 1919-1939, 2001

Ann Sofie Ohlander,Staten var en man..? Kvinnor och män i statens tjänst i historien, Utvecklingsrådet inom den statliga sektorn, 2000

Lena Sommestad, Från mejerska till mejerist : en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess, 1992

Idrott:

Pia Lundquist-Wanneberg, Kroppens medborgarfostran. Kropp, klass och genus i skolans fysiska fostran 1919-1962 2004

Sexualpolitik:

Inte ett ord om kärlek. Äktenskap och politik i Norden ca 1850-1930, red. Kari Melby, Anu Pylkänen, Bente Rosenbeck Christina Carlsson Wetterberg, 2006

Elisabeth Elgán, “En far till var kvinnas barn?: politik och debatt angående män, kvinnor och oäkta barn i Sverige och Frankrike vid seklets början”, i Historisk tidskrift nr 4 1990

Helena Bergman, Att fostra till föräldraskap.Barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900-1950, 2003

Lena Lennerhed, Sex i folkhemmet : RFSUs tidiga historia, 2002Kristina,Fjelkestam, Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga

lesbianer. Modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige,

2001

Utbildning:

Marie Nordström, Pojkskola, Flickskola, Samskola – Samundervisningens

utveckling i Sverige 1866-1962

Lena Eskilsson, Drömmen om kamratsamhället. Kvinnliga medborgarskolan på Fogelsta 1925-35, 19xx.

Ulrika Knutsson, Kvinnor på gränsen till genombrott. Grupporträtt av

Tidevarvets kvinnor, 2004

Ulla Isaksson & Erik Hjalmar Linder, Elin Wägner. Dotter av moder jord 1922 -1949, 1980

Hjördis Levin, En radikal herrgårdsfröken. Elisabeth Tamm på Fogelstad – liv och verk, 2003

Ada Nilsson, Barrikaden valde oss. 25 år med en kämpande förenings historia, 1940

Politik:

Gunnela Björk, Att förhandla sitt medborgarskap: kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900-1950, 1999

Kjell Östberg,Efter rösträtten: kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet, 1997
Stina Nicklasson, Kvinnors väg till fullvärdigt medborgarskap, 1997-

Gunnel Karlsson,Från broderskap till systerskap. Det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP ,1996

Camilla Norrbin, En kollektivbiografisk studie över de kvinnlgia riksdagsledamöterna under tvåkammarriksdagens tid 1922-1970, 2004

Socialpolitik:

Yvonne Hirdman, Att lägga livet tillrätta. Studier i svensk folkhemspolitik, 1989 (2010 )

Yvonne Hirdman, Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal, 2006

Ann-Katrin Hatje, Befolkningsfrågan ioch välfärden. Debatten om familjepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen, 1974

Ann-Sofie Ohlander, More Children of Better Quality? Aspects on Swedish Population Policy in the 1930s, 1980

Eva Ekstrand, Kaj Anderssons Morgonbris : kvinnopress, trettiotal och längtan efter fri tid.. 2007

Margareta,Lindholm, Elin Wägner och Alva Myrdal: En dialog om kvinnorna och samhället, 1992

Iréne Andersson, Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914–1940,

2001

Karin Carlsson, Den tillfälliga husmodern, den sociala hemhjälpens historia, 2014

Andra världskriget:

Kerstin Abukanfusa, , Beredskapsfamiljernas försörjning. Krigsfamiljebidragen i teori och praktik, 1975

Nina Almgren, Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen: Statsfeminism i svensk arbetsmarknadspolitik under och kort efter andra världskriget, 2006

Maria, Brück, “Den svenska lottarörelsen”, i Lottorna i samhällets tjänst, 1984

Johanna Overud, I beredskap med fru Lojal. Behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget, 2005

Allmänt:

Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter. Red Christina Florin, Lena Sommestad, Ulla Wikander, 1999.

Yvonne Hirdman, Gösta och genusordningen. Feministiska betraktelser, 2007

Yvonne Hirdman, Genus. Om det stabilas föränderliga former, Liber 2001, 2006

Yvonne Hirdman, Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier, 1992

 

10457941_345236178964835_7436853688436774751_n

7. Intersektionalitet och våld

I det här avsnittet av Jämställdhetspodden förklarar Emilia Åkesson, utbildare vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK), vad intersektionalitet är och hur intersektionalitet som analys kan användas för att synliggöra olika typer diskriminering och våld mot kvinnor. Emilia Åkesson belyser normer, situationer och ger oss exempel på när dessa begränsar samhällets syn på våld, särskilt det för omvärlden dolda våld som kan pågå i en nära relation.

image

6. Våld i nära relationer

I det här avsnittet av Jämställdhetspodden berättar Ulla Albert, utbildare vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK), om våld i nära relationer ur ett könsmaktsperspektiv. Våldsutsatta kvinnor får ofta för frågan “Varför går du inte?” och i det här avsnittet, som är det första i en serie om våld i nära relationer, besvarar Ulla frågan genom att förklara vad våldet beror på och vad som gör att en person som utsätts för våld i en nära relation inte bara kan gå därifrån. Hon använder sig av ett ungt par som exempel för att illustrera hur normaliseringsprocessen fungerar och vad det är som gör att en relation kan gå från att vara en passionerad kärleksrelation till att bli ett våldsamt (fysiskt eller psykiskt) helvete. Våldet drabbar framförallt kvinnor och förövaren är oftast en man, men det förekommer även i samkönade relationer där processerna som ger upphov till, samt möjliggör våldet, är precis likadana. Avslutningsvis får vi höra lite om hur uppbrottsprocessen kan se ut och vad den innebär för offret.

Om Nationellt Centrum för Kvinnofrid:

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. NCK arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.

Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem, och ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa. För att underlätta situationen för våldsutsatta kvinnor och deras barn är kunskap om våldets kännetecken, dynamik och konsekvenser nödvändig.

I Nationellt centrum för kvinnofrids uppdrag ingår att arbeta med metodutveckling, information, utbildning, kunskapssammanställning och forskning. 2008 utökades NCK:s verksamhetsområde till att även omfatta våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Föreståndare för NCK är Gun Heimer, överläkare och professor.

NCK:s kliniska enhet vid Akademiska sjukhuset driver kvinnofridsmottagningen och den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen.

 

Litteratur och forskning på ämnet:

Enander, V och Holmberg, C Varför går hon?: Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser 1Kabusa böcker 2007.

Heimer, G, Sandberg, D, Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar, 2a upplagan, 2008.
Heimer, G, Tung Hermelin, A, Våld i samkönade relation – en kunskaps- och forskningsöversikt, NCK rapport 2009:2.
Lundgren, E och Heimer, G Slagen dam: Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning Brottsoffermyndigheten 2001.
Lundgren, E Våldets Normaliseringsprocess ROKS 2004.
IMG_0388

5. Löneskillnader mellan akademiker

I det här avsnittet berättar Maria Skalin, projektledare på fackförbundet JUSEK, om löneskillnader mellan akademiker, om vad dessa skillnader kan bero och om hur föräldraförsäkringen är ett verktyg som kan användas för att uppnå förändring. Löneskillnader förklaras ofta genom att män har en viss typ av yrken och kvinnor en annan, med sinsemellan olika lönestrukturer. En analys av Juseks lönestatistik visar emellertid att löneskillnaderna mellan kvinnor och män är lika stora bland akademiker som i Sverige i stort och att de existerar bland alla sektorer och befattningar.

Källor:

Rapporter:

En föräldraförsäkring på lika villkor

Artiklar:

Förändrad föräldraförsäkring minskar löneskillnaderna

Debatt: Så ojämlik är lönen när ekonomer gör karriär